Definición y significado de Â

Från Wikipedia

A  [ɑː] (info) är den första bokstaven i det latinska alfabetet.

Betydelser

Versalt A

1. förkortning för ampere, enheten för strömstyrka i SI-systemet.
2. symbol för talet 10 i det hexadecimala talsystemet.
3. beteckning för artilleriregemente.
4. beteckning för attackflygplan.
5. nationalitetsbeteckning för motorfordon från Österrike.
6. stora A stod för ”Berömlig” (högsta betyg) i en äldre betygsskala i Sverige.
7. i kemi en beteckning för masstal.
8. inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se A (SAB).
9. den sjätte tonen i C-durskalan, se a (ton).
10. beteckning för area inom matematiken.
11. beteckning för en typ av pappersformat, A-format.
12. beteckning för det kemiska ämnet adenin.
13. beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna.
14. fram till 1968 beteckning för Stockholms överståthållarskap.
15. internationell beteckning för trängfartyg.
16. en nivå av farmarligor i nordamerikansk baseboll, se Minor League Baseball#A.
17. trafikplatssignatur för Alingsås och Anten.
18. influensavirus typ A

Gement a

1. förkortning för acceleration.
2. beteckning för måttenhetsprefixet atto ()
3. förkortning för areaenheten ar.
4. förkortning för den brittiska och amerikanska areaenheten acre.
5. förkortning för anno.
6. litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden innan sifferbetyg infördes.
7. förkortning för arteria (artär) i anatomiska angivelser.

En- och tvåvånings-a

Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a NE

Historia

Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från det grekiska alfabetet, dit det kom som en omformning av det feniciska alfabetets första bokstav, alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud. A i olika skrifter som kyrilliska alfabetet (А), arabiska alfabetet Alif (ﺍ), hebreiska alfabetet alef (א).

Datateknik

I datorer lagras A samt förkomponerade bokstäver med A som bas och vissa andra varianter av A med följande kodpunkter:

I ASCII-baserade kodningar lagras A med värdet 0x41 (hexadecimalt), a med värdet 0x61 (hexadecimalt) och (utom för vissa nationella varianter av ISO/IEC 646) @ med värdet 0x60 (hexadecimalt).I EBCDIC-baserade kodningar lagras A med värdet 0xC1 (hexadecimalt), a med värdet 0x81 (hexadecimalt) och @ med värdet 0x7C (hexadecimalt).Övriga varianter av A lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.

Externa länkar

1. ^ [a b] Mycket ovanligt men finns formellt i danska, se da:Accenttegn.

Från Wikipedia

Ä  [ɛː] (info) är den tjugoåttonde bokstaven i det svenska respektive finska alfabetet.

Uttal och användning

Ä finns också i tyskan, finskan, estniskan, võru och slovakiska, men har inte status som egen bokstav i tyska.

Ä uttalas på svenska [æ] då det direkt föregår ett r, annars [ɛ] (regionala variationer förekommer). Under några decenniers tid har dock uttalet i stora svenska befolkningsgrupper successivt glidit mot ett allt öppnare [æ], även då inget r följer. Detta anses bland annat bero på så kallat skriftspråksuttal, men även andra faktorer har sannolikt spelat en roll.I skrift kan ä ibland likna ā.

Det finns andra bokstäver med motsvarande uttal i fler språk:

• Æ i danska, norska och färöiska. Isländskans æ uttalas /aj/.

Betydelser

Versalt Ä

1. Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB är Ä signum för tidningar, se SAB:Ä.

Historia

Bokstaven Ä var ursprungligen en ligatur, sammanskrivning, av A och E (se även Æ). Detta användes under medeltiden. Under inflytande från tyskan, där man skrev Ä, började man skriva Ä i Sverige också. Framförallt 1500-talets bibelöversättning hade stort inflytande.

Datateknik

I datorer lagras Ä med kodpunkten U+00C4 och ä med kodpunkten U+00E4. Vilka värden, eller rättare oktettsekvenser,som används för att representera dessa kodpunkter varierar beroende på vilken kodning som används, om Ä alls kan representeras.

I äldre (fram till sent 1980-tal) svenska dataprogram användes ofta ISO/IEC 646, svensk variant, och där användes 91 (decimalt) för Ä och 123 (decimalt) för ä.De nationella varianterna av ISO/IEC 646, är dock mycket föråldrade och används knappast alls längre.De har ersatts av nyare kodningar, till exempel Latin-1, Latin-9, och numera allt oftare UTF-8 och UTF-16.

Se även

• Trema

Från Wikipedia

För det geografiska begreppet å, se Å (vattendrag).

För det geografiska begreppet å, se Å (ortnamn).

Å  [oː] (info) är den tjugosjunde bokstaven i det svenska och finska alfabetet och den tjugonionde i det danska och norska.

Uttal och användning

Bokstaven å används med ungefär samma uttal i bland annat svenska, norska och danska. Å används numera även i vallonska, vilket dock har typografiska orsaker (den är tillgänglig i teckenuppsättningen) och saknar historiskt samband med de nordiska skriftspråken. Den förekommer också i bland andra nordfrisiska samt lule-, skolt- och sydsamiska. Även i språket chamorro används bokstaven å, och uttalas på ungefär samma sätt som i de nordiska länderna. Bokstaven å används även i bayerska och istrorumänska.

Å används inte i finska och ses ibland som en symbol för det svenska språket bland dem som vill minska dess betydelse i Finland.

Betydelser

Bokstaven å kan i sig utgöra ett helt ord eller en förkortning, och kan då betyda något av det följande:

• Ett mindre vattendrag, se å (vattendrag)
• Tolv platser i Sverige, fem platser i Norge och en plats i Danmark, se Å (ortnamn)
  • -å förekommer också som ortnamnsefterled
• Ett äldre skandinaviskt ord för på (dagens på är en förenkling av upp å)
• På norska samt på vissa svenska dialekter har "å" betydelsen att (infinitivmärke), inte på; funktionen som dialektalt svenskt infinitivmärke återfinns till exempel i shownamnet Det ska va gôtt å leva
• Å är förkortning för längdenheten ångström (1 · 10^-10 m), uppkallad efter den svenske fysikern Anders Jonas Ångström

Historia

Bokstaven Å har sitt ursprung i ett långt a-ljud, vilket på medeltiden skrevs som aa på de skandinaviska språken. När långa vokaler senare slutade att skrivas med dubbla bokstäver hade det långa a-ljudet förändrats till dagens å-ljud. I likhet med ä och ö (ursprungligen skrivna som ae respektive oe eller som ligaturerna æ resp. œ, bildades en ny bokstav för att representera det tidigare aa genom att en bokstav placerades över en annan för att bilda ett nytt grafem. Bokstäverna ö respektive ä uppstod för att man ville representera ljud som var mellanting mellan [a] respektive [o] och [e]. De e som användes till en början förenklades efterhand till enbart två prickar. Långa aa ersattes i början av 1500-talet i tryckt svenska med ett a försett med ett litet o ovanför för att illustrera det nya [o]-liknande ljudet.

Aa användes som tecken för bokstaven å i norska fram till 1917 och i danska fram till 1948; exempel: "Ad landeveje og paa staalskinner; Fra barkbaad til oceandamper". Skrivsättet är fortfarande vanligt för Å/å i namn, till exempel "Braaten", "Aabenraa" och "Aalborg". Aa används även i den maskinella koden på svenska pass om passinnehavarens namn innehåller å. Till exempel så blir Ågren "Aagren" i maskinfältet.

Datoranvändning

I datorer används varierande värden för att representera Å och å beroende på vilken teckenkodning som används – om de alls kan representeras. Med Unicode lagras Å med kodpunkten U+00C5 och å med kodpunkten U+00E5. Med den väletablerade, äldre kodningen Latin-1 används 197 för Å och 229 för å (C5 och E5 hexadecimalt).

Apples operativsystem Mac OS använde tidigare en teckenkodning kallad Mac Roman där Å och å gavs värdena 81 och 8C (hexadecimalt). Den ersattes i Mac OS X av UTF-8.

I äldre (fram till sent 1980-tal) svenska dataprogram användes ofta ISO/IEC 646, svensk variant, och där användes 93 (decimalt) för Å och 125 (decimalt) för å. De nationella varianterna av ISO/IEC 646, är dock mycket föråldrade och används knappast alls längre. De har ersatts av nyare kodningar, till exempel Latin-1, Latin-9 och, numera allt oftare, UTF-8 och UTF-16.

Från Wikipedia

à är en portugisisk bokstav som markerar att a:et skall uttalas nasalt. Se vidare Õ, Ñ och Ẽ.

Bokstaven förekommer i alfabeten för flera andra språk än portugisiskan. I bland annat guaraní används bokstaven på samma sätt som i portugisiskan.

Från Wikipedia

Á, ett A med akut accent över används i samiska, isländska, färöiska, spanska, portugisiska, tjeckiska,slovakiska och ungerska. Á bör inte blandas ihop med grekiska Ά.

Från Wikipedia

Ą̊ är ett A med det diakritiskta tecknet ogonek och en ring över. Används i viss ortografi för älvdalska och uttalas [õ]^{[källa behövs]}.