Definición y significado de Zazaiska

Från Wikipedia

Zazaiska, zazaki eller zaza är zazafolkets språk i östra Turkiet. En del språkforskare använder benämningarna dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan två och tre miljoner talare. Det talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtioindenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.

Zazaiskans språkliga inordning

Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk

Detta zaza-språk betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av dels kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) entydigt fast: zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsamman med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp, zazaiska bildar däremot tillsamman med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i snävare avseende även uppvisar baluchi.^{[källa behövs]}

Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för, att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zaziska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.^{[källa behövs]}

Zaza-språket uppvisar besynnerliga likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida parthiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.^{[källa behövs]}

Debatt om klassificering

Zazaiska är ett iranskt språk inom den indo-europeiska familjen. Ur talspråklig synvinkel är dess närmaste släktingar mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera förspråkar att zazaiska är en kurdisk (ett annat iranskt språk) dialekt (jämte kumanji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.

Etnologer föredrar följande indelning:^[1]

• Nordvästiranska språk
  • Zaza-Gorani-språkgruppen
    • Dimli/Zazaki
    • andra språkvarianter/dialekter inom zazaki-goranigruppen
  • Kaspiska språkgruppen
    • Mazandarani
    • Gilaki
    • andra
  • Kurdiska språkgruppen
    • andra kurdiska språkvarianter/dialekter

USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsamman med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. ^[2] Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.^[3] Encyclopaedia Britannica anger zazaki som en kurdisk dialekt. ^[4] Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.^[5]

Fonologisk korrespondens i zazaki och andra iranska språk

Initialt v

Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.

avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.

z-ljud

De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zaziska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).

zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.
edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.
ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.
dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.

c-ljud

Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.

erzan*, bêz-*, zındi*: kurdiskans erzan, bez och zindi är inlån från persiska.
Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyska Wikipedia.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zazaki, 23 juni 2008.

Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln

Urval av lingvistisk forskning om zazaiska

• Paul, Ludwig. (1998) The Position of Zazaki Among West Iranian languages Universität Hamburg,[1].
• Lynn Todd, Terry. (1985) A Grammar of Dimili University of Michigan,[2].
• Gippert, Jost. (1996) Historical Development of Zazaki Johann Wolfgang Goethe-Universität, Frankfurt am Main,[3].
• Gajewski, Jon. (2003) Evidentiality in Zazaki Massachusetts Institute of Technology,[4].
• Gajewski, Jon. (2004) Zazaki Notes Massachusetts Institute of Technology,[5].
• Larson, Richard och Yamakido, Hiroko. (2006) Zazaki as Double Case-Marking State University of New York at Stony Brook & University of Arizona,[6].
• Faruk Iremet. (1996) The difference between Zaza, Kurdish and Turkish Stockholm, [7].
• Brigitte Werner. (2007) Features of Bilingualism in the Zaza Community Marburg, Tyskland [8]

Referenser

• Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
• Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)

Noter

1. ^ Ethnolgue on Zazaki classification
2. ^ The US State Department "Background Note" on Turkey
3. ^ Kurdish Academy on "Kurdish Language"
4. ^ Britannica on Zazaki classification
5. ^ Zazas and Zazaki

Externa länkar

• [9] genetisk undersökning mellan kurmancer och zazaer
• Dimli (på etnologwebbplatsen) (engelska)
• Kirmanjki (på etnologwebbplatsen) (engelska)
• Academic Research Center of Zazaki (på flera språk, inklusive engelska)
• ZazaPress (på zazakiska, turkiska, engelska och svenska)
• Iremet förlag (på zazakiska, turkiska och svenska)
• Verein zur Förderung der Zaza-Sprache – Ensitüyê Zazaki e.V. (på tyska, zazakiska och turkiska)
• Ethnic Differentiation among the Kurds: Kurmancî, Kizilbash and Zaza, Paul White (engelska)
• MIT OpenCourseWare online course in Zazaki, Massachusetts Institute of Technology (engelska)
• Zazaisk radio: Miraz FM
• Radio Zaza, Tyskland
• Zazaish Online Community
• Zazaish Online Community-Inernational
• Zazaisk grammatik (engelska)
• With An Eye and an Ear Towards Zazaki (23-min film, produced/directed by Gulcem Aktas and Andrew Nevins), Massachusetts Institute of Technology