Gråbo
Från Wikipedia
- För andra betydelser, se Gråbo (olika betydelser).
?Gråbo | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Växtriket Plantae |
Division: | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning: | Asterales |
Familj: | Korgblommiga växter Asteraceae |
Släkte: | Malörtssläktet Artemisia |
Art: | Gråbo A. vulgaris |
§Artemisia vulgaris Auktor: L., 1753 | |
Fil:Dahlia redoute.JPG Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex |
Gråbo (Artemisia vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter. Den kallas även buris, bynkastabba(r) [1] (i Skåne), bönrot, gråböna och gråbynke. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.
Gråbo blir 1 till 2 meter hög, och liksom kardborre och vitmålla bildar den täta snår. Växten finns utbredd över större delen av norra halvklotet. Sitt namn har den av de undertill vitgrå bladen. Även korgarna, som är små och samlade i rik vippa, är något gråludna. Själva blommorna är mycket små och inte speciellt lysande, de är av brungul eller rödbrun färg; kantblommorna har inte tunnlikt bräm, utan rörformig och 3-flikig krona. På grund av blomkorgarnas oansenliga färg får denna art, liksom andra artemisier, mycket få eller inga besök av nektar- och pollensökande insekter, utan är anemofil eller vindblommig: ståndarmjölet kringsprides av vinden. Den producerar därför rikligt med pollen och eftersom den dessutom sprider pollen länge efter att pollensäsongen är slut för de andra växterna utgör den ett betydande problem för pollenallergiker.
Hela växten, både jordstam och örtstånd, har medicinska egenskaper men även aromatiska och upplevs svagt besk. Den har använts sedan länge som medicinalväxt, och sägs lindra menstruationsbesvär, frossa, sömnlöshet, kramper och epilepsi. Örten sägs ge mer livfulla drömmar, och ett hjälpmedel till att få en lucid dröm.
Allergi mot gråbopollen
Gråbopollen finns i luften från slutet av juli till början av september. Allergi mot gråbopollen är inte ovanligt i Sverige men förekommer i lägre frekvens än björk- och gräspollenallergi. På grund av korsallergi kan gråboallergiker reagera mot andra växter i familjen såsom malört, maskros och prästkrage. De insektspollinerade växterna ger dock endast besvär vid närkontakt.
Korsreaktioner ligger bakom att patienter med gråboallergi kan ha matallergi mot framförallt en del flockblomstriga växter, Apiaceae. Relativt vanligt är besvär av selleri, persilja, koriander, morot, vitlök, curry, paprika, kamomill och brödkryddor som anis, fänkål och kummin. I Central- och Östeuropa, där gråboallergi är vanligare än hos oss, är sådan födoämnesallergi också vanligare. Selleriallergi kan ibland ge svåra allergiska symtom, inklusive anafylaxi. Den gråboallergiske patienten med överkänslighet mot selleri tål i regel varken färsk eller kokt selleri, till skillnad från björkpollenallergikern som i regel tål kokt selleri
Källor
- ^ Bynka-stabba(r) i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862-1867)
Externa länkar
- Den Virtuella Floran
- Carl von Linnés digitala växtbibliotek
- Gråbo i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (2:a upplagan, 1917-1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Gråbo.
- Korsallergi: http://web.telia.com/~u77901108/nya_korsalle.htm