Aga
Från Wikipedia
- För gasbolaget, se AGA (företag).
Aga är kroppsstraff i uppfostrande syfte. Några exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna och allmänt accepterade är barnaga, skolaga, husaga och hustruaga. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns inte aga. Ett mer vardagligt uttryck för aga är att ge ett barn stryk. En vanlig form av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handen eller ett tillhygge som en mattpiska, ett bälte eller liknande. Smisk kan också förekomma i sexuella relationer, se vidare BDSM.
Innehåll |
Attityder till aga
Tidigare ansåg många att aga gjorde människor bättre och att de som inte agades blev sämre. Förespråkare för aga idag anser att det befrämjar gott uppförande och social kompetens utan att ge negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder. Kritikerna brukar istället framhålla att den förnedrande upplevelsen kan skapa inre sår och att människor som blir agade vill ge igen på andra sätt eller uppföra sig illa i situationer då de inte riskerar att bli slagna. Då kan aga göra att människor beter sig sämre när inget hot längre föreligger än om de inte fått aga. Kritikerna tror även att en auktoritetstro kan uppstå, vilket i så fall hämmar en demokratisk syn, där diskussion bör ersätta våld och hot om våld. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna är betydande och bör tas i beaktande. Resultaten från empiriska studier är inte entydiga.[1][2][3] En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga var korrelerat med flertalet nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[4]
Legalitet
Barnaga i olika former är fortfarande tillåtet i de flesta länder, men ett antal länder har totalförbjudit alla former av barnaga: Sverige (1979), Finland (1983),Norge (1987), Österrike (1989), Cypern (1994), Danmark (1997), Lettland (1998),Kroatien (1999), Bulgarien (2000), Israel (2000), Tyskland (2000), Island (2003), Rumänien (2004), Ukraina (2004), Ungern (2005), Grekland (2006), Nederländerna (2007), Nya Zeeland (2007), Portugal (2007), Spanien (2007), Venezuela (2007), Uruguay (2007), Luxemburg (2008), Costa Rica (2008) och Moldavien (2008). [5] I USA är det tillåtet att aga olydiga barn, men det finns strikta restriktioner som skall förhindra fysiska skador. I ett fåtal amerikanska delstater, särskilt i sydstaterna, förekommer fortfarande skolaga. I Storbritannien får man ge barn lättare aga, utan att lämna märken. Skolaga är emellertid numera förbjuden, liksom i samtliga EU-länder.[6]
I Sverige
Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades 1966. Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från 1 juli 1979:
” | Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. | „ |
Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734 då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. År 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbehälhavares agarätt upphörde 1922.[7] Aga i skolan förbjöds 1958 när den nya folkskolestadgan infördes.
Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet. Enligt en sammanfattande undersökning var till exempel mer än hälften av de vuxna positiva till kroppslig bestraffning av barn år 1965 mot en tiondel år 1994.[8] Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.[9]
Noter
- ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
- ^ Larzelere RE, Kuhn BR (March 2005). "Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis". Clin Child Fam Psychol Rev 8 (1): 1–37. doi: . PMID 15898303.
- ^ Baumrind D (October 1996). "A blanket injunction against disciplinary use of spanking is not warranted by the data". Pediatrics 98 (4 Pt 2): 828–31. PMID 8885981. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/98/4/828.
- ^ Gershoff ET (July 2002). "Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review". Psychol Bull 128 (4): 539–79. doi: . PMID 12081081.
- ^ http://endcorporalpunishment.org/pages/progress/prohib_states.html
- ^ http://www.rb.se/vartarbete/internationellt/skolautbildning/aga/Pages/default.aspx
- ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
- ^ Mindre barnmisshandel. Social & hälsovårdsnytt 2001-01. Utgiven av Nordiska ministerrådet. Länk. Artikeln refererar utredningar gjorda av Staffan Janson vid Karlstads universitet.
- ^ http://74.125.77.132/search?q=cache:tvKD2IcruT4J:faculty.biola.edu/paulp/sweden2.html+%22Spanking+and+other+forms+of+physical+punishment%22&cd=4&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Se även
- Skolaga
- Barnmisshandel
- Wiktionary har en artikel om stryk
Externa länkar
- Barnmisshandel, beskrivning av konsekvenser från Enheten för rättsmedicin vid Lunds universitet