definición y significado de ägande | sensagent.com


   Publicitad R▼


 » 
alemán árabe búlgaro checo chino coreano croata danés eslovaco esloveno español estonio farsi finlandés francés griego hebreo hindù húngaro indonesio inglés islandés italiano japonés letón lituano malgache neerlandés noruego polaco portugués rumano ruso serbio sueco tailandès turco vietnamita
alemán árabe búlgaro checo chino coreano croata danés eslovaco esloveno español estonio farsi finlandés francés griego hebreo hindù húngaro indonesio inglés islandés italiano japonés letón lituano malgache neerlandés noruego polaco portugués rumano ruso serbio sueco tailandès turco vietnamita

Definición y significado de ägande

Definición

definición de ägande (Wikipedia)

   Publicidad ▼

Sinónimos

ägande

ägo

ägande (n.)

besittande

Ver también

ägande (n.)

äga, besitta, ha

   Publicidad ▼

Frases

Diccionario analógico






Wikipedia - ver también

Wikipedia

Aga

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För gasbolaget, se AGA (företag).
Aga har ofta avbildats i skämtteckningar. I denna teckning från 1860 får Stephen A. Douglas smisk av Columbia under Uncle Sams överinseende.

Aga är kroppsstraff i uppfostrande syfte. Några exempel på former av aga som är eller har varit tillåtna och allmänt accepterade är barnaga, skolaga, husaga och hustruaga. Kroppsstraff som påföljd för brott utdömt av domstol benämns inte aga. Ett mer vardagligt uttryck för aga är att ge ett barn stryk. En vanlig form av barnaga är smisk, det vill säga smällar på stjärten med handen eller ett tillhygge som en mattpiska, ett bälte eller liknande. Smisk kan också förekomma i sexuella relationer, se vidare BDSM.

Innehåll

Attityder till aga

Tidigare ansåg många att aga gjorde människor bättre och att de som inte agades blev sämre. Förespråkare för aga idag anser att det befrämjar gott uppförande och social kompetens utan att ge negativa långsiktiga konsekvenser i större utsträckning än alternativa metoder. Kritikerna brukar istället framhålla att den förnedrande upplevelsen kan skapa inre sår och att människor som blir agade vill ge igen på andra sätt eller uppföra sig illa i situationer då de inte riskerar att bli slagna. Då kan aga göra att människor beter sig sämre när inget hot längre föreligger än om de inte fått aga. Kritikerna tror även att en auktoritetstro kan uppstå, vilket i så fall hämmar en demokratisk syn, där diskussion bör ersätta våld och hot om våld. Enligt denna syn ger aga således snabb effekt vad gäller uppförande, men de negativa effekterna är betydande och bör tas i beaktande. Resultaten från empiriska studier är inte entydiga.[1][2][3] En metastudie från 2002 som analyserade 60 år av vetenskapliga studier om barnaga drog slutsatsen att barnaga var korrelerat med flertalet nackdelar, och inga fördelar annat än omedelbar åtlydnad.[4]

Legalitet

Lagar om aga i Europa:
█▌ All form av aga förbjudet
█▌ Skolaga förbjudet, barnaga tillåtet
█▌ Skolaga och barnaga tillåtet

Barnaga i olika former är fortfarande tillåtet i de flesta länder, men ett antal länder har totalförbjudit alla former av barnaga: Sverige (1979), Finland (1983),Norge (1987), Österrike (1989), Cypern (1994), Danmark (1997), Lettland (1998),Kroatien (1999), Bulgarien (2000), Israel (2000), Tyskland (2000), Island (2003), Rumänien (2004), Ukraina (2004), Ungern (2005), Grekland (2006), Nederländerna (2007), Nya Zeeland (2007), Portugal (2007), Spanien (2007), Venezuela (2007), Uruguay (2007), Luxemburg (2008), Costa Rica (2008) och Moldavien (2008). [5] I USA är det tillåtet att aga olydiga barn, men det finns strikta restriktioner som skall förhindra fysiska skador. I ett fåtal amerikanska delstater, särskilt i sydstaterna, förekommer fortfarande skolaga. I Storbritannien får man ge barn lättare aga, utan att lämna märken. Skolaga är emellertid numera förbjuden, liksom i samtliga EU-länder.[6]

I Sverige

Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades 1966. Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från 1 juli 1979:

Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Detta förtydligar att straffbestämmelsen om misshandel i 3 kap 5 § brottsbalken även innefattar barnaga.

Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734 då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga. År 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades. Fartygsbehälhavares agarätt upphörde 1922.[7] Aga i skolan förbjöds 1958 när den nya folkskolestadgan infördes.

Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet. Enligt en sammanfattande undersökning var till exempel mer än hälften av de vuxna positiva till kroppslig bestraffning av barn år 1965 mot en tiondel år 1994.[8] Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.[9]

Noter

  1. ^ UC Berkeley study finds no lasting harm among adolescents from moderate spanking earlier in childhood, UC Berkeley, 24 augusti 2001.
  2. ^ Larzelere RE, Kuhn BR (March 2005). "Comparing child outcomes of physical punishment and alternative disciplinary tactics: a meta-analysis". Clin Child Fam Psychol Rev 8 (1): 1–37. doi:10.1007/s10567-005-2340-z. PMID 15898303. 
  3. ^ Baumrind D (October 1996). "A blanket injunction against disciplinary use of spanking is not warranted by the data". Pediatrics 98 (4 Pt 2): 828–31. PMID 8885981. http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/98/4/828. 
  4. ^ Gershoff ET (July 2002). "Corporal punishment by parents and associated child behaviors and experiences: a meta-analytic and theoretical review". Psychol Bull 128 (4): 539–79. doi:10.1037/0033-2909.128.4.539. PMID 12081081. 
  5. ^ http://endcorporalpunishment.org/pages/progress/prohib_states.html
  6. ^ http://www.rb.se/vartarbete/internationellt/skolautbildning/aga/Pages/default.aspx
  7. ^ Källa till detta avsnitt: Nationalencyklopedin. "Aga" och "Skolaga". Nätupplaga, läst 19 januari 2008.
  8. ^ Mindre barnmisshandel. Social & hälsovårdsnytt 2001-01. Utgiven av Nordiska ministerrådet. Länk. Artikeln refererar utredningar gjorda av Staffan Janson vid Karlstads universitet.
  9. ^ http://74.125.77.132/search?q=cache:tvKD2IcruT4J:faculty.biola.edu/paulp/sweden2.html+%22Spanking+and+other+forms+of+physical+punishment%22&cd=4&hl=sv&ct=clnk&gl=se

Se även

Externa länkar

  • Barnmisshandel, beskrivning av konsekvenser från Enheten för rättsmedicin vid Lunds universitet

AGA

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

AGA kan vara en förkortning för flera saker:

Se även


Detta är en förgreningssida för en kombination med tre tecken, vilket kan vara en förkortning, ett svenskt ord eller ett ord på ett annat språk. Om du kom hit via en wikilänk i en annan artikel, gå gärna tillbaka och korrigera länken så den pekar direkt på den sida som avses.

Ägande

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
För juridiska aspekter på ägandet, se äganderätt.

Ägande i ekonomisk mening, avser den yttersta kontrollen och ansvaret över en materiell eller immateriell resurs.

Materiella resurser är till exempel byggnader, landområden och lösöre. Immateriella resurser är till exempel kunskap, information eller datorprogram. Ett klart och tydligt rättssystem om äganderätt är viktigt för att en marknadsinriktad ekonomi skall kunna fungera. Den som har kontroll över hur en viss resurs används, och kan disponera eventuella vinster från användande av denna resurs, kan sägas utöva faktiskt ägande.

Vad är egendom?

1840 skrev Pierre-Joseph Proudhon Qu'est-ce que la propriété? ("Vad är egendom?"). I boken, som anses ha haft en stort inflytande även utanför de anarkistiska kretsarna där den mest hyllats, diskuterar Proudhon det historiska ursprunget till rätt, ägande och egendom, och argumenterar, på ett ofta mycket retoriskt vis, för en skillnad mellan två slag av egendom. Den ena, la possession ("besittning"), är rättmätig och syftar till frukterna av eller medlen för eget arbete, medan egendom av annat slag, la propriété ("egendom") (jord man inte brukar, hyresintäkter, oskälig inkomst av handel, ränta etc.), är orättmätig. Det är bara denna senare form av egendom Proudhon förklarar vara en omöjlighet (av tio olika skäl) och en stöld. Begreppen kom från samtida fransk lagstiftning.

Boken knyter an till en lång rad av tänkare, närmast kanske Rousseau, men drar också från bland annat Giambattista Vico och Hegel, men är också full av exempel från antikens Rom. Boken beskriver avslutningsvis också mänsklighetens utveckling, och i dialektisk anda ser Proudhon en ursprunglig kommunitet (tes), egendom (antites) och sin egen alegala, apolitiska vision av ett framtida egendomslöst samhälle (syntes).

 

todas las traducciones de ägande


Contenido de sensagent

  • definiciones
  • sinónimos
  • antónimos
  • enciclopedia

 

3624 visitantes en línea

computado en 0,047s